När man nu ska iväg och testa om Grabbarna har något intresse i att fösa kossor, så gäller det ju att själv skaffa sig lite kunskap om dessa djur.

(man vill ju inte se HELT vilsenkommen ut i kohagen....)

Och vad kunde ha kommit lägligare än denna lilla skrift som damp ned i min brevlåda. Avsändaren var Pia. Samma Pia som så geschwint fixade fram telefonnumret till Gunvor. Tack igen, Pia!

* * *

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre
sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu.

Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. 
 

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.  

* * *

Fantastiskt! Alla mina frågetecken är uträtade :))

När jag nu inte kom med på någon spårtävling så hade jag plötsligt en helg obokad. Satt där hemma och klurade på vad jag kunde fylla den med för spännande sysslor när jag kom ihåg att det skulle arrangeras vallanlagsprov för vättar kommande lördag.

- Jamen för tusan, tänkte jag, jag ringer och kollar om jag kan efteranmäla.

Å det var nu jag stötte på patrull...

Utan tillgång till fungerande dator så kunde jag inte kolla kontaktuppgifterna till nämnda prov via Västgötaspetsklubbens hemsida och det enda jag hade lagrat på min egna hårddisk (hjärnan alltså) var:

Gunvor, Härna, Hökerum.

Insåg direkt att ett samtal till 118118 inte blivit så givande...

- Hej - kan du hjälpa mig med telefonnumret till Gunvor i Härna?

- Vad heter hon i efternamn?

- Ehh...det vet jag inte...men hon har Västgötaspetsar!

- Jasså...hrmp...har du någon adress då till denna Gunvor?

- Njaa...Hökerum, det kanske räcker???

- Inte mycket!!

- Men hon har kor oxå. Bondgård liksom...typ...

-???

Istället ringde jag upp Karin som jag visste skulle åka på nämnda prov men hon väntade gäster och stod mitt uppe i en gratäng. Kände att jag inte ville vara den som eventuellt skulle bli ansvarig för att gratängen gick förlorad så jag tackade för mig och la på.

Då kom jag på att jag kunde ringa Britta.

Ring, ring....

- Hallå!

- Goddag, bästa frun! Det här är Larsson med vätten Ymer Ysterkvist, presenterade jag mig (ibland är jag väldigt insmickrande...)

- Känner jag inte till, blev svaret. (Hon skoja till det lite där...tror jag...)

- Är du upptagen? frågade jag

- Ja, alltså den här förbenade anntennkabeln!! ...ska in i lilla lilla hålet...å sen ska det skarvas...krypa måste jag oxå!!!...onda knät...Bettan hjälper mig men hon har ju sitt knä....sen måste man pilla ut den där ynka tråden...herregud ändå!!!....

-Å!... Åhå?... Du - jag ringer senare.

- Visst!  *klick*

Jag fortsatte att ringa Asko-Anna; inget svar. Kusinen; hon var i skogen och promenerade med hundarna och påstod att hon varken hade dator eller telefonkatalog med sig!!

Nu började klockan närma sig sent och jag kände en viss stress över att snarast få tag på numret till Gunvor. Ja menar, man vet ju inte hur dygnsrytmen är för bönder nuförtiden...man vill ju inte störa kvällsron och kanske äventyra kornas mjölkning påföljande morgon - hemska tanke!

Till slut fick jag då äntligen tag i en människa (TACK snälla Pia!) som svarade och som inte var upptagen. Nja...kanske lite då. Hon satt nämligen i allsköns ro och mumsade på en smörgås.

- Du får mumsa mig i örat så mycket du vill, bara du hjälper mig med ett telefonnummer, sa jag.

Några mumsningar senare fick jag då äntligen det så hett eftersökta numret!

( numret till Gunvors telefon alltså å ingenting annat - snuskis där!!! )

Ringer Gunvor men hon är inte hemma. Nix, hon är på kurs med hunden.

Jaha! Så mycket för den stressen....

* * *

Nu är det klart att jag å Grabbarna är välkomna på

vallanlagsprov på lördag.

Det ska bli himla skoj!

och där stod att läsa följande:

Verklig situation som supporten har råkat ut för:
"Ridge Hall, supportassistent, vad kan jag hjälpa till med"
"Hej... Jag har problem med Word."
"Vad för slags problem?"
"Jo, jag satt här och skrev då alla ord plötsligt försvann."
"Försvann?"
"Ja, de försvann?"
"Hmm. Så hur ser din skärm ut just nu?"
"Den är tom."
"Tom?"
"Det står inget på den, och den vill inte visa det jag skriver."
"Är du fortfarande inne i Word eller kom du ut i DOS?"
"Hur ser jag det?"
"Kan du se DOSprompten?"
"Vad är det för något?"
"Glöm det. Kan du se muspekaren på skärmen?"
"Nej, det finns ingen pekare. Som jag sa, den vill inte visa något som jag skriver."
"Har din monitor en lampa som visar att monitorn är på?"
"Vad är en monitor?"
"Det är den saken med skärm och som ser ut som en liten TV. Har den en liten lampa som lyser, och därigenom visar att monitorn är på?"
"Jag vet inte."
"Ok, kolla baktill på monitorn och se om du kan hitta strömsladden. Kan du se den?"
"Ja, jag tror det."
"Bra, följ den sladden och se om den sitter i stickuttaget i väggen. Gör den det?"
"Ja, det gör den."
"Bra, när du var baktill på skärmen, såg du om det satt två kablar i monitorn, eller bara en?"
"Nej."
"Kolla det, det ska finnas två kablar som ska sitt inpluggade där."
"Det gör det."
"Ok, följ den andra sladden och säg mig om den sitter fast  bak på datorn."
"Jag når inte."
"Nähä, uhm, kan du se om den sitter i då?"
"Nej."
"Inte ens om du sätter knäet på skrivbordet och lutar dig över för att se?"
"Nej, alltså... Jag kan inte se bara för att det är mörkt."
"Mörkt?"
"Ja, lamporna är släckta, och det enda ljuset jag har kommer från fönstret."
"Jamen, kan du inte tända lamporna då?"
"Nej, det går inte."
"Inte? Varför då?"
"För att strömmen har gått."
"Har strö... Har strömmen gått? Aha! Ok, jag tror vi har hittat problemet nu. Har du fortfarande kvar lådorna som datorn kom i?"
"Öh ja, jag har dem i garderoben."
"Bra, hämta dem, och packa sedan ner din dator med monitor och allt precis som du köpte den. Ta sedan med lådorna till butiken som du köpte datorn hos."
"Jaså? Är det så illa?"
"Ja, jag är rädd för det."
"Tja.. Ok, antar jag. Vad ska jag säga till dem?"
"Säg att du är för dum för att ha en dator."

Ja, jo - kul historia men...varför skicka den till mig?

Just i dessa dagar?? *skakar oförstående på huvudet* :))

Här är lite smått och gott som hänt  under de senaste dagarna.

Polishunds SM går av stapeln i helgen

Hunden Celine åker färdtjänst

Hundar...ren må-bra-medicin!

fast det var väl knappast en nyhet...?!?

Örtpreparat granskas

Jaha - då var det jobbarhelg igen och Grabbarna är på Pang. 

Konstigt att det fortfarande "känns" när jag lämnar dem. Man tycker att man borde vara van nu efter att ha kört detta upplägg i närmare 1,5 år. Men icke! Pjåskiga jag...

Under veckan har det blivit en hel del träning men också en mängd timmar i svampskogen. Med mycket gott resultat! Gula fina knubbiga kantareller, en del riktigt storvuxna trattkantareller och även ståtliga exemplar av svart trumpetsvamp. Har även specialplockat lite kantareller för vinterns kantarellsöksträning. Mycket bra!!

Gossarna är inte över sig förtjusta i dessa svamputflykter...visserligen är det kul att komma ut i skogen MEN de tycker att det går lite väl sakta och dessutom kan de inte förstå tjusningen i att irra runt på nästan samma ställe. Men de håller god min och uppvisar en viss förlåtande attityd eftersom det nästan alltid vankas fika med tillbehör på dessa utflykter.

Men till nästa år ska det bli ändring på detta. Då är det tänkt att de ska stå för letandet och jag ska bara behöva assistera med själva plockandet.

Fast när jag tänker efter så har jag ju faktiskt två hundar...om jag lär den ena att Leta och den andra att Plocka så inskränker sig ju mitt arbete enbart till att sitta på en stubbe. Å fika :)

Vilken idé!

Igår blev det varken träning eller svamputflykt. Nä, då blev det istället en promenad tillsammans med Grannen, Edith och alla jyckarna. Efter promenaden blev jag inbjuden på fika med tårta.

(Grattis igen Edith på din 1-årsdag!)

Har även under veckan hunnit besöka Eldabutiken på grannorten. Känner att jag nog vill installera en liten kamin i huset. Nu visade det sig att detta projekt inte var så enkelt som jag först föreställt mig. Nähädå!

För det första så finns det ett OTAL varianter att välja på. För det andra så ska man klura på om skorstenen ska dras inomhus eller om det ska vara en utanpåliggande dito. Sen ska det göras en bygganmälan/ansökas om bygglov. Sen ska sotarmurre tydligen ha ett ord med oxå...pust!

Verkar ju enklare att bara sätta igång en sån där bras-dvd´n på tv´n istället ...fast den ger ju inte så värst mycket värme då...

Nä, burken är fortfarande under utredning och enligt det senaste beskedet skulle det ta ytterligare tio dagar innan den var frisk nog att få återvända hem. Suck....

Besked har också kommit från Katrineholms BK. Listan på reserver var lång - 29 st noga räknat!! - och vi hade fått plats 24....

Ja, vad säger man???

Strunta i spårtävlingar och endast tävla lydnad? Jo, förvisso men det blir ju liiite enahanda.

Överge hundsporten till förmån för golf eller flugfiske? Njaaa - knappast troligt.

Nej, med en dåres envishet så framhärdar jag - det vore väl själva den om man inte skulle komma med...någongång...någonstans!!!