...röven på en isbjörn, var det någon som sa, och så har det varit idag!!

Tur att man kunde hålla till inne i den goa stugvärmen.

Jag har sysselsatt mig med att städa i skrymslen och vrår, jag har skrivit brev till skattemyndigheten, jag har druckit kaffe å tjatat bort lite tid i telefon och jag har legat en dryg timme på spikmattan och lyssnat på Mark Levengood när han läser sin "Sucka mitt hjärta men brist dock ej".

Har ni inte hört/läst den så rekommenderar jag att ni gör det.

Man blir på osedvanligt bra humör då :))

Sen har vi ju tränat också, jag å Grabbarna.

Anna skickade ju så bra länktips igår om hur jag skulle kunna utveckla Gurras Stå-på-trälåda-trick. Kolla själva här och här! ( Ett sånt duktigt ekipage så man nästan blir tårögd!!)

Vi började direkt igår med att öva:

Framtassar på låda, gå runt med baktassar.

Vi kom så långt att han kunde gå både mot- och medsols, även om han hade svårare att röra sig medsols - det är väl som oss, man har en "bra" och en "dålig" sida :) -  men den svårigheten löser vi nog med lite mängdträning.

Idag forsatte vi träningen. Han rör sig nu ganska obehindrat åt båda hållen - duktig liten Gustavsson! - så vi började även med:

Baktassar på låda, gå runt med framtassar.

Här blev det lite knivigare! Lite som att gå och tugga tuggummi - samtidigt :)) Jag fick helt sonika byta till en lägre låda och med den får vi nu träna ett tag så han känner sig säker.

Ystra Ymer har också tränat idag. Vi fortsatte att öva hans Fokusera på boll-trick. Nu har jag lagt till att han även ska backa och idag kom vi så långt att jag kan styra honom; Nära - Backa - Nära - Röra - Backa - Röra osv.  Till slut får han lov att ta  bollen. Ser riktigt kul ut faktiskt :))

Får se om bloggen är på bättre humör idag...

Det jag hade skrivit om igår var bl a detta om djurlivet i Tjernobyl. Av en slump råkade jag få se en film på TV som handlade om det blomstrande djurlivet på denna, den mest förgiftade platsen på jorden.

Till experternas förvåning och tvärt emot deras teorier,  har detta blivit en fristad för allehanda vilda (och förvildade) djur. Fritt från människans inblandning (ja, förutom förgiftningen då!) så råder det en harmoni i ekobalansen. Inte heller har man hittat så många cancerfall som man befarade. Troligt beror detta på att djurens livslängd. Man har däremot ingen uppfattning om hur andra sjukdomar eller genetiska förändringar kan komma att påverka djuren. Några mutationer har man stött på men ingen av dem har blivit långlivade.

Känns befriande på något vis att naturen liksom har tagit revansch!

Att det finns en plats på jorden där de vilda djuren kan få leva och frodas. En plats dit människan men all säkerhet INTE kommer att återvända. Inte inom de närmaste tusen åren iaf. Så länge tror nämligen experterna att det tar innan all radioaktivitet har försvunnit och det kan anses vara giftfritt.

Man känner ett visst hopp!  För de vilda djuren, alltså :)

Jag hade skrivit ett låååångt inlägg om djurlivet i Tjernobyl, om dagens stora beslut, om dagens träning...å sen...poff!  -  BORTA!!!

Gaaahhh :(

Nu måste jag stärka mig med kaffe. Mycket kaffe!

Inte bara Grabbarna har övat idag. Jag har också tränat, både "split vision" och motorik!

Händerna fick öva med klicker, godis och kamera. Hjärnan fick öva att det filmades där det skulle filmas och klickades där det skulle klickas.

Sedan skulle allt synkroniseras och målet var att det blev bra "flyt"...

Resultatet?

Ja, se själva! 

Varning! Bitvis är det en ganska guppig film :))

Det bar sig inte bättre än att Alfred från Malåträsk hade avlidit och lämnat sin fru Alma.

Som brukligt så skulle det annonseras i lokaltidningen, så Alma ringde

annonsavdelningen för att meddela det inträffade.

Följande samtal utspelade sig:

Alma: E re annonsavdelninga?

Tidningens annonsmedarbetare: Jo, det stämmer.

Alma: - N' Alfre´ e dö.

Medarbetaren: - Eeh jaha... och nu vill ni sätta in en dödsannons förstår jag.

Alma: - Tschou (visslade inandning - norrländska för ja)

Medarbetaren: - Och vad vill ni att det ska stå i annonsen då?

Alma: - N' Alfre´ e dö.

Medarbetaren: - Jahaa, hmm... och vad vill du att vi ska skriva mer i annonsen?

Alma: - Inge mejr, för he vål se dyrt om je skriv na mejr. He e int lönnt å lägg ut nå i onödan.

Tidningens medarbetare funderade en stund och kom fram till att det nog skulle bli svårt att övertala denna dam till att skriva något mera i annonsen, så efter övervägande så sa han till Alma:

- Du får tre ord till gratis. Vi bjuder på dem.

Alma funderade några sekunder och sa sedan:

- Ja, isåfall se vill je att he ska stå: Skoter till salu!

Som sagt, gruppbilden i förra inlägget var ju inte alldeles enkel att ta. Nääee, såå välartade är inte de här jyckarna :))

Här kommer några Bakom kulisserna-bilder.

Så där ja - det var första hunden.

Å där kom nummer två.

 Det här går ju bra ju! Nu fattas det bara tre stycken.

Bra där! Nu är vi snart i mål.

- Va?...e du en känguru eller?!?

Sådärja, nu börjar det likna nåt!.....Men vänta....

Åhh nej - du där, stanna kvar!!

- Hmm...kunde man göra så där???

- Kan hon - kan vi! Tjohoo....

Nämen...hallååå!!...vänta!!!...S T A N N A ! ! ! ! !

- som gjort för träning, promenad och fotografering :)

Det blev lydnadsträning på fm.

Ymer övade:

Apportering

Framförgående

Inkall. m stå/ligg

Gusten övade:

Fotgående

Apport

Inkallning

Kunde konstatera att vi har lååångt kvar till att toppa formen -

det blir till att spotta i nävarna och träna, träna, träna!!!

Om nu träningen lämnade mycket övrigt att önska, så var promenaden desto mer givande :)

3 människor, 7 hundar och 1 kamera  begav sig ut i skogen.

För att göra promenaden lite mer spännande så valde/hamnade/irrade vi iväg i obanad terräng där hundarna lekte å  jag fotograferade, där hundarna sprang å vi gick å jag fotograferade, där vi gick å gick å hundarna lufsade å jag stängde av kameran, där vissa började längta hem å hundarna gick å gick...

Ja, ni förstår - det tog tid innan vi var hemma igen :))

Här ser ni hela hundgruppen som var med idag.

Fr vänster; Schäfer, schäfer, schäfer, schäfer, Ymer, schäfer, Gusten

Fler foton från dagen kommer. Ska bara hinna redigera de först.

Ibland är Naturen allt bra illasinnad. Jodå, både ond och illasinnad!

Som idag.

Efter att Grabbarna & jag övat lite Balans -  ja alltså, Grabbarna balanserade, jag stod bredvid och hejade på - så tog vi oss ut i skogen för att få avnjuta lite vårvindar. Valde en slinga där det rör sig en hel del hundägare och annat löskert folk. Fördelen med det är att när snön ligger djup så blir stigen upptrampad och lätt att gå på.

Nu har ju temperaturen stigit betydligt varför praktiskt taget all snö är borta och det är NU naturen slår till...

För vad händer med den upptrampade stigen? Jo, Naturen gillrar en osedvanligt lömsk fälla genom att förvandla den till tjock, halkig is, belagd med en inte oansenlig mängd vatten!!! 

Halkar man omkull här ( och den chansen är STOR kan jag säga!!) så gör det inte bara ont. Nää, man blir blöt också!!!!

Men...

Naturen hade inte räknat med Larsson!

Jag klurade ganska snabbt ut att om jag gick bredvid stigen där det var barmark, så kunde jag ta mig fram i raskt tempo U T A N risk för att halka omkull. Jojo!!

Sorry Naturen, 1-0 till mig!!!  *ler förtjust & nickar med mitt blonda huvud*