Vilken strålande vacker dag! Det blev en lååång tur med Grabbarna i skogen. Och i skogen kom även insikten att världen, den stora och vida världen, den är allt bra liten.

Mitt bland alla tallar mötte jag nämligen en häst. En oootroligt fin häst av den grövre sorten. Han såg så ståtlig ut där han kom klivande bland de snötyngda träden.

- Vilken fin häst, sa jag till människan som satt på hästen.

Isen var bruten och vi började småprata. Hon frågade var mina västgötar kom från och jag berättade, varpå hon sa att hon hade en kompis som hade en västgötaspets. Det visade sig vara Gustens syster Asca och kompisen ifråga var således Ascas matte, Lena!! 

Så världen...ja, den är sannerligen inte större än ett utedass :)

Det visades sig också att häst och ägarinna var tämligen nyinflyttade och bodde "nästgårds", så vi lär nog stöta på dem fler gånger.

Vilken uppvaktning det blev igår!!   

Det kom gratulationer över telefon, via SMS och inte minst här på bloggen.

(TACK snälla, snälla alla ni!!)

Via mailen kom bl a detta fina kort.

Den frusna flaggan kommer för alltid att påminna mig hur KALLT och SNÖIGT det var just den här födelsedagen!

Sen var det även några som infann sig personligen också.

Trots att jag "inte var hemma" ;)

För ni kommer väl ihåg att jag för några veckor sen skrev att jag skulle fara söderöver för att dricka paraplydrinkar. Att jag inte skulle vara hemma just den här dagen. Jag hade t o m gjort iordning en skylt att hänga på dörrhandtaget...

Ja, hur det nu var så blev det inget av med resan och skylten fick jag heller ingen användning för.

Och tur var väl det för annars hade jag ju gått miste om gårdagens tårtätning i glada vänners lag :) För att inte tala om ALLA fina blommor och presenter!!!

Bl a tulpaner (som trots allt, får en att tro att det nog blir en vår ändå) och

en körlektion med häst & vagn. Hur nu DET ska gå?!!!?

Kanske om jag tar hästen för sig och vagnen vid ett annat tillfälle. Annars finns nog risken att det kan bära rent åt helvete, som prästen sa, när hästen skena´ mot kyrkväggen ;)

Nu ska jag fortsätta att planera för det "egentliga" kalaset som kommer att gå av stapeln vid ett senare tillfälle. Men det får anstå någon dag för idag blir det mera tårtätning tillsammans med Snälla Tanten & Syster!

Om ni bloggläsare är oroliga för att jag snart kommer att vara trind som en edamerost, så kan jag lugna er med att jag faktiskt vägde mig i morse.

Och blev jag förvånad eller blev jag förvånad?

Jomenvisst! Den visade på minus 3 kg!!!!!!!!

HELT OTROLIGT att den senaste tidens frosseri kunnat resultera i en viktminskning!

Eller...kan det ha något att göra med själva vägningsförfarandet....

återigen,

ETT STORT och HJÄRTLIGT TACK!

alla ni som på ett eller annat sätt uppmärksammade min dag.