Nu inför kvällens lilla rastningsrunda så gav Ymer från sig ett litet uppfordrande glädjeskall :)
Tänk att en sak som man tidigare lagt ner ett jäkla jobb på att tygla, en sak som både skapat frustration och irritation, det är nu det ABSOLUT vackraste ljud man kan höra!!!
Vilken lycka, vilken glädje! Känner mig nästan tårögd...
Fan, jag tror jag blev religiös...
Lotti
31 mars 2010 21:18
YES!! Lycka!! Och eftersom Ymer fick så många kramar sist och du bara en litn ynka skickar jag alla kramar till dig den här gången! Fast nospussar och öronkli måste såklart delas ut till den lille Ymer gullesnutten. Jag babblar... men det är bara för att jag är sååååå glad :-D
http://lottiestrin.blogspot.com
Marie & Miqro
31 mars 2010 22:02
Men, vad härligt!!! Hoppas att han är på bättringsvägen!! Vi fortsätter att hålla tummar och tassar här och fortsätter att följa bloggen så vi får veta när han blir frisk igen!
Ta hand om varandra och lycka till!
http://www.miqro.se
Irene
31 mars 2010 22:11
Det var ju för väl! Det ÄR något synnerligen onaturligt över en tyst liten vätte, man blir verkligen ängslig då. Kan föreställa mig att det lät som den ljuvaste musik i dina öron, att du kanske rentav sa "skäll mer Ymer, bara sjung ut!"?
Huliganen skickar ett uppmuntringsskall!
http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com
Jeanette och Kung Dino
1 april 2010 06:41
Härligt att höra!!! Vad glad jag blir!!! Flera skall önskar vi er i dag! ;)
När jag berättade här hemma Om Ymer utbrast lillhussen förvånat; "Skäller han? Flera gånger per dag? Han som är så lydig!"
*fnissar* Här är en lillhusse som vet att "onödiga" skall vill man inte ha... *fnissar*
http://jeanettesochdinosblogg.blogspot.com
Karin med Y,D och A
1 april 2010 09:55
Härligt med västgötar som är så uttryckssfulla.
Goa Ymer, vi är så glada här från vårt lilla hörn av världen att du kan prata igen.
Önskar ett försiktigt glad påsk.
Kramar från oss alla.