Frukostkaffe på altanen i vårsolens glans. Kan en dag starta bättre? Satt där på parksoffan med koppen i ena handen och Gurra i den andra. Eller ja, han satt ju inte i  handen, mera bredvid. Mig alltså, inte handen.  (jameeeen, så krångligt det här blev nu då...)

Hursom. Där satt vi alltså och Quba låg under. Ja, han låg ju inte under i den bemärkelsen att vi satt ovanpå. Nää, han låg nedanför, vid mina fötter.

Där satt vi då och njöt när Gusten sa:  "Blööörp......" och kräktes över hela Quba.

Inte en tillstymmelse till några varnande ulk, ulk eller försök att hoppa ned från soffan. Nääe, han bara hängde ned huvudet och kräktes som en värsta A-lagare!

- Vad GÖR du??? ylade jag (urbota korkat sagt av mig, det medges, eftersom jag mycket väl såg vad han gjorde) men på detta hade Gurra inget svar. Han slickade sig bara om munnen och såg allmänt förvånad ut.

Jaha, det var bara till att påbörja sanering av Quba och sanering av altan. Gusten behövde ingen sanering. Han behövde bara frukost för nu var han hungrig efter att ha kräkts sig tommagad (märklig jycke!!)  Ymer ville också ha mat medan Quba höll sig lååångt borta från matskålen (kan inte säga att jag klandrar honom...)

När vi väl kommit så här långt så hade morgonen övergått till förmiddag och det var dax för promenad.

Vi beger oss till skogen och kollar hur våren sköter sig.

Vättarna ställer upp på led och vi traskar i maklig takt ut i skogen.

UTOM Quba. Han har massor av vårspring i benen och det måste bara komma ut!

Våren visar de vitaste av sippor    

Men det intresserar inte Quba. Han övar istället "Hopp över risig gran"    

Vi stannar och beundrar den lilla tussilagon som skiner ikapp med solen.  

Det gör INTE Quba. Han måste svalka sina svettiga fötter efter allt springet.

Även blåsippan känner av värmen och blommar som aldrig förr.

Ymer håller lektion i bergsbestigningens svåra konst

Och Quba, som är en ivrig elev börjar genast öva.

Gusten däremot han tar sin tennisboll och ger den...

...en ny frisyr!

Efter bergsbestigning vill Quba öva "barhäng". 

- Kanske blir Båstad i sommar, säger han med ett flin

Sen drabbas vi av vårtrötthet och går hem för att vila.

Väl hemma visar termometern 17,5 plusgrader. 17,5 grad!!! Hujedamej, det är varmt det, säger jag och ikläder mig sommarlinne och sen ägnade vi någon timme till att leka sommar. Det var kul men svettigt!

 

Jenny

28 april 2010 01:22

Åh det känns ju nästan som vanligt igen :)

 

Irene

28 april 2010 07:29

Min personliga åsikt är att Quba har verkligen fått in det rätta barhänget, han kommer att göra stor succé i Båstad. Och befinner han sig i Båstad så måste han ju ha med sig familjen - vilket torde innebära att ni skulle befinna er inte alltför långt ifrån Huliganfamiljen, med Valpen och Briarden som extra lök på laxen... Något att tänka på!

(Gurra tycks ju redan ha tränat in hur man mår EFTER själva barhänget)

http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com

 

Larsson

28 april 2010 08:14

Jenny; Jaa, NU är det nästan som vanligt igen! Och det känns bra, ska du veta :)

Irene; Tror att det är röj-röj nog i Båstad utan att Grabbarna Grus behöver komma och sätta fart på festandet :)
Men man vet aldrig, kanske man åker åt det hållet av en helt annan anledning. Som Huliganfamilj å Valp å Briard ;)

 

Marie & Miqro

28 april 2010 08:29

Sitter här och beundrar dina härliga bilder och bara njuter av din medryckande blogg! Tack!
Favoritbilden där här gången är på Qubas barhäng :)

http://www.miqro.se

 

A-K

28 april 2010 09:33

Men varför tog inte Pojkarna Piff på sig/med sig vårhatten och handväskan när ni var ute på vårpromenad. Man kan ju alltid ha dom att kräkas i :-D

 

Grannen

28 april 2010 10:03

Jag måste ha passerat innan denna lilla händelse tilldrog sig? Det såg så lugnt och harmoniskt ut på den Larssonska altanen när jag gled förbi. Eller var det bara skenet som bedrog?
Och var det rent av av dieselångorna herr Gurra Gurra inte mådde så bra av? Huvva!

 

Dagny o.

28 april 2010 12:16

Vilka härliga bilder med härliga hundar.Våra hundar har också drabbats av vårkräksjukan kallas det visst här.Det bästa är ju att den går fort över.Njut extra av vitsipporna de finns inte här,saknar dem,en vitsippsäng finns något underbarare.och värmen den har inte kommit hit.+5 ung. men sol som väl är.Hälsningar från ett ljust Norrland.

 

Larsson

28 april 2010 14:24

Marie; Tack snälla du för de orden!

A-K; Hahaha, det har du ju rätt i. Fast...det vore ju synd på så fina accessoarer. Jag får nog helt enkelt utrusta mig med en kräkhink. Ska fråga om jag får låna Hovis´... ;)

Grannen; Jo, när du passerade så var vi alla fullständigt ovetandes om vad som kommma skulle. Ja jösses, det är som med Trisskrap - plötsligt så händer det!

Dagny; Tack för hälsningen och klappa hundarna från oss!

 

Bitte

28 april 2010 14:28

Ett: skulle Briarden och Valpen vara något slags LÖK PÅ LAXEN!?! Göra etter värre, menar du? Strö salt i såren? Förklaring, tack! Annars är vi upptagna just den dagen.
Två: Barhängarna i Båstad som måste pinka in revir i form av magnumbutljer Christalle (som sprutas (!) bort är inget för Qubanen. Sånt är han för god för. Och för go för. Men kommer han hit och hänger kan han ju alltid få lite lök på laxen. Men snyggt är det!

http://www.dietdog.se/dogblogg

 

Jeanette och Dino

28 april 2010 15:33

Såklart Gurra var hungrig efter att tömt magen så totalt. Det kan faktiskt vem som helst förstå.

http://jeanettesochdinosblogg.blogspot.com

 

Lotti

28 april 2010 17:59

HahahahaHAAAAAAAAhahaha- "blöööörp"- hahahahaha! Å guuuud, jag ser det framför mig! Håååååå... nu fick jag ont i magen.

http://lottiestrin.blogspot.com

 

Larsson

28 april 2010 20:43

Bitte; Nu blev det mycket prat om laxar och lök. Är det så att ni planerar ett eget "Halv åtta hos mig"? För isf, då kommer vi gärna och "hänger" ;)

Jeanette; Hmm...att gå från blööörp till slurp DET kan inte jag förstå!

Lotti; Ont i magen var nog vad Gurra hade. Fast han hade det INNAN det sa blööörp...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...