Ymer Gusten & Co

Direktlänk till inlägg 28 oktober 2010

Lite ditt. Å lite datt...

Av Larsson - 28 oktober 2010 21:02


Snön kom och snön gick. Eller gick och gick, snarare smälte. Eller vaporiserades. Asch, ni fattar - den försvann, helt enkelt! Och det var ju bra det :)


Detta om vädret och över till Ymer.   


Ymer mår som bäst just nu! :)

Hans onda i bogen ger sig nästan inte alls till känna. Ändrade lite på våra promenadvanor för att underlätta för honom. Det har blivit nästan uteslutande skogspromenader och där skuttar han till synes obehindrat. Och det oavsett om det bara är Grabbarna eller om det promeneras med ett helt hyde av jyckar :)

Att gå på hårdgjorda ytor undviker vi i det längsta. Det blir för stumt och han börjar direkt "markera" på höger fram.


Tränar gör vi dock fortfarande även om det inte sker dagligen. Och ingenting som innebär hopp eller alltför mycket spring. Men mellan varven får han faktiskt köra uppletande och då blir han i sitt esse och far fram i rutan som en skållad råtta :)


Han äter fortfarande sitt kortison och så kommer det att förbli. Struntar i att försöka ta reda på varför febern kommer så snart han inte får det. Konstaterar bara att så är det. Punkt.


Att inte ha någon kulpåse är inget som tynger liten Ysterkvist. Nähädå! Vad som möjligen tynger honom är att det inte serveras nog med mat. Tycker han, alltså.

Att vara kastrerad OCH äta kortison sätter ju sina spår i ämnesomsättningen, liksom.


Här utkämpar han och jag en rejäl kamp, ska jag säga. Från att ha haft ett någorlunda balanserat förhållande till mat, förvandlades Ymer till en hetsätande gourmand!! Han åt sin mat, han åt andras mat, han stal mat, han åt det som inte är att hänföras till mat, han tiggde, han roffade åt sig, han var helt enkelt ODRÄGLIG!


Jag kan ge er några exempel.


En dag när köksrenoveringen pågick för fullt hade jag gjort i ordning hundarnas mat och, i brist på plats, ställt skålarna på golvet i badrummet. Där skulle de få stå tills det var dax för middag, var min tanke.

Ymer, han tänkte annorlunda...

I ett obevakat ögonblick lyckades han bryta sig in i badrummet, äta upp sin portion samt Gurras portion. Toppade genom att även trycka i sig Qubas portion. Sammanlagt fick den lille (???) vätten i sig 10 dl torrfoder!!!


Allt avlöpte väl även om han i ett par dagar gick under tillnamnet Kultingen ;)


Vid ett annat tillfälle satt jag och min syster på altanen (och då menar jag verkligen "på" altanen, inte i någon stol) för att njuta av kaffe och muffins i solens sken.

Min syster hade precis tagit pappret av sin väldoftande muffins och förde den sakta mot munnen när det plötsligt hände! Som från ingenstans dök Ysterkvist upp och med en hastighet som en giftkobra, slöt han sina giriga käftar om nämda muffins. Och höll kvar!!!

Varken Loss!, Tack!, Nej! eller SPOTTA UT ! ! !  gjorde någon skillnad, Ymer bara stod där med muffinsen i ett stadigt grepp. Här kände jag mig tvingad att gå från ord till handling, öppnade resolut hans gap och fick tag på muffinsen. Eller ja, det som var kvar av den, vill säga. Den hade liksom antagit en något degig, slemmig form efter att ha tillbringat en stund i vättens gap. Hursom, under tiden jag idkade utgrävning i hans mun förklarade jag med barsk stämma;

- Ymer Ysterkvist, här går gränsen! Man stjäl INTE från fikande systrar. Basta!!!

 

Nu tyckte Ymer att det blev en väldigt trist stämning över fikastunden och valde att dra sig tillbaka. Detta medan jag insåg att jag på allvar behövde lösa detta med hans hunger. Resultatet blev att han nu äter en blandning av sitt urinstensfoder och ett dietfoder och faktiskt, det fungerar riktigt bra. Frånsett tiggandet då, för det har han INTE gett upp ;)


- Du där uppe, har du inget gott i fickan? En falukorvsring kanske?? Eller en älgstek??

 

- Men några torra hundmatskulor har du väl ändå?!


Jaha, det var detta om Ymer.


Nu över till Quba.


Tog lite bilder på mor och son häromdagen. Råder ju ingen tvekan om att de är släkt.


  

En SLÅENDE likhet, eller hur? *fniss, fniss*


Och nu över till något helt annat.


Nästa vecka blir det magert med uppdateringar här på bloggen. Jag ämnar mig nämligen ut i världen. Måste tysta min inre röst som fullkomligt skriker efter nya intryck. Och kanske lite shopping ;)

 

Jodåsåatt, om lördag bär det av. Kuala Lumpur, here I come!

 
 
Ingen bild

Lars P

29 oktober 2010 14:31

Kul att Ymer mår bra och har matlust !! Trevlig resa !!

Larsson

29 oktober 2010 21:25

Tack! :)

 
Jeanette och Dino

Jeanette och Dino

29 oktober 2010 15:14

*Fnissar igenkännande*
Kung Dino har inte heller längre några kulor i påsen. Från att STÄNDIGT matvägrat, äter han ALLT och helst hela tiden. Även han har blivit fräckheten själv och vill helst ta tuggor i ena änden av mackan, samtidigt som man själv tar en tugga i den andra änden.
Jag har tidigare trott att jag haft en hund som inte tigger pga en god uppfostran. Borttagandet av kulorna har dock visat att han inte tiggt tidigare var för att han helt enkelt inte var hungrig... Joråsåatte´...

http://jeanettesochdinosblogg.blogspot.com

Larsson

29 oktober 2010 21:24

Jasså, på det viset...då kanske du oxå vill vara med i vår stödförening ;)

 
Jenny

Jenny

29 oktober 2010 16:39

Ha en riktigt skön resa! Har dock en fråga som gnager, fick syster en ny muffins eller blev hon helt utan? Tacksam för svar innan avfärd till andra sidan jorden.

http://Nej, ingen uppdaterad.

Larsson

29 oktober 2010 21:19

Tack, det ska jag nog se till att den blir! Ska inte glömma att skänka dig en tanke när jag zippar runt bland drinkarna :)

Klart syster fick en ny muffins! Så fort vi hämtat oss efter skrattanfall modell XL, så blev det en andra sittning både vad det gällde kaffe och muffins.

 
Ingen bild

Britta

29 oktober 2010 18:52

En hälsning till Ymer Y-kvist från Ylva Y-socka (Stina för familj och vänner).
Stina kastrerades ju i somras, p g a en livmoder som börjat dumma sig.
Stina är pigg son ena mörter,röjer som den värsta v-spetsvalp!
Stina äter 1/2t Medrol (cortison) varannan dag och kommer förmodligen att så göra....

Stina ÄR HUNGRIG!!!!
Här har vi hälsningen till Ymer:
Du Ymer, kör på bara, stjäl allt du kommer åt, ät harskit, hagtornsbär,slånbär,gräs, sån't vars namn man inte vet - och tigg!!! För böveln TIGG!!!
Dom veknar ibland vettu!!!

Stina får (dyrt) specialfoder,Hill's I/D - älskar det! Alla tre skulle gärna käka det.
Av det kan hon få rätt bra portioner, verkar inte göra henne tjock, hon får också ett stort kex å kvällen, plus diverse små gottisar. Hittills har inge "rult-Stina" visat sig - men visst får man hålla emot lite, Stina skulle kunna äta sisådär en 5-6 mål/dag...lugnt....

Larsson

29 oktober 2010 21:14

Ymer säger; DETTA var den bästa kommentar han läst på länge!!

Larsson säger; Så skönt att höra att man inte är ensam om att ha detta "hundproblem". Vi kanske skulle bilda nån form av stödförening. För mattar, alltså....

 
Ingen bild

Glupsk A-K

29 oktober 2010 22:11

Hmmm undrar om det skulle få motsatt effekt på mig som varit glupsk i snart 37 år :-)

 
Britta

Britta

29 oktober 2010 22:25

Du menar typ:
"Mattar mot matmonster-föreningen "
"Västgötar vråläter - veka v-ägare vacklar-stödförening för ägare"
"Stina and Ymer - such gluttons - must stop- association "
"Ymer und Stina - pfui welches schlemmerei - muss sofort aufhören - verein"

http://www.oxberget.se

 
Irene

Irene

31 oktober 2010 17:15

Själv har jag ju lyckats få både en hund som inte är direkt intresserad av mat (och som också äter rackarns dyra Hills i/d...) men som ändå tigger fullständigt ohämmat; hjortstek, lammgryta, dyra korvar, fina ostar - allt tycker han ska hamna i hans gap. De där torra kulorna däremot... ptja, dem kan väl matte få då? Så att hon får något att äta.

http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com

 
Ingen bild

Ia

5 november 2010 14:04

Ha-ha, det kändes bra att läsa om Ymer och alla kommentarer. Jag har ju fått samma problem med Avvi efter borelia. Nu går hon på 1/2 cortison om dagen och är ständigt hungrig. Även hon får nu lättfoder och mini-mini-godis när vi tränar vett-och etikett. (Typ att inte skälla på allt och alla..)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Larsson - 17 juni 2012 00:54

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

Av Larsson - 9 juni 2012 22:00

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

Av Larsson - 8 juni 2012 11:00

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

Av Larsson - 8 juni 2012 00:00

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

Av Larsson - 7 juni 2012 14:00

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Gästbok

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Arkiv

Besöksstatistik

RSS

Sök i bloggen

Värdering


Skapa flashcards