Jämt och samt och hela tiden är det något. Är det inte snö i massor, så är det frusna vattenledningar som tarvar föning. Och är det inte det så är det katter. Fast mer i bestämd form; katten. Katten i det här fallet är förstås Hjalmar. När det var som kallast då lekte han huskatt och låg mest ovanför elementet och trynade hela dagarna. Men när temperaturen steg och snön stod som spön i backen då ville han helt plötsligt gå ut!
Så och idag.
Hela dagen drev han omkring utomhus och det var inte förrän mörkret började lägga sig som det hördes ett utdraget Maaauuuuuuu! utanför. Öppnade dörren men såg ingen katt. - Märkligt, tänkte jag och tog på mig glasögonen och tände utebelysningen. Och då blev den synlig, en stor hårig snöboll. Med svans!
- Jösses, är det du Hjalmar?!?
Och även om den håriga snöbollen inte direkt svarade, så undslapp den ännu ett utdragen MAAAUUUU!!! och kutade med blixtens hastighet in i huset och min skarpa hjärna drog slutsatsen att ja, det var Hjalmar!
Väl inomhus insåg jag ganska kvickt att katten på något sätt måste befrias från all snö. Försökte med att borsta - tji håken. Försökte med att torka - resultatlöst. Försökte med att skaka - obra idé.
- Nä du, Hjalmar det finns ingen annan råd, det blir duschen, sa jag och tog ett stadigt tag om "snöbollen".
Nu undrar jag om det är någon av er som har erfarenhet av duschning av katt?
Inte? Då kan jag berätta att duschen kan förvandla den timidaste av katter så till den milda grad att nästa punkt på befriakattenfrånsnö-listan bara kan beskrivas på ett sätt;
C A T F I G H T ! ! ! ! !
Asch, här kanske jag överdriver lite. Någon egentlig fight var det inte tal om. Mer att Hjalmar "bjöd upp till dans". Men här var jag på! Jamen jösses, man har ju baxat runt på både det ena och det andra på dansgolvet under sina dagar så situationen var liksom bekant.
- Come on katten, det svänger ju! utropade jag med ett brett flin och jazzade runt i duschen med katten i den ena handen och duschslangen i den andra.
Resultat - katten ruskigt sur men snöfri, jag ruskigt glad men blöt.
Jag förstår att ni helst önskat detta drama i bilder men därav blir intet. Istället får ni se några andra bilder. Bilder på Hjalmar....
med sin exellenta svansföring...
sin fluffiga vinterpäls...
och sin alltid lika milda och vänliga uppsyn...
* * * * * * * * * *
Bitte om du läser detta, jag hoppas verkligen inte att jag tagit död på din längtan efter en vän liten purrande kissemiss. Du vet, man MÅSTE ju inte duscha dem ;)
Kerstin
4 december 2010 05:13
Jo tack, jag vet precis hur det är att duscha katt. Jazzdans är just vad det blir, i en duschkabin. Testat badkar oxå och det är inte bättre det, rent av värre.
På den tiden jag hade badkar och katt kunde det bli dråpliga scener när katten gick på badkarskanten, när jag hade lite hemmaspa, och ja just det katten ramlade i och kom upp ungefär lika fort. Jösses vad fort en katt kan vända i fallet och hoppa uppåt, nästan så dom bara nuddar vattenytan.
http://kerstinnilsson.blogspot.com
Larsson
4 december 2010 19:51
Haha, ja man kan ju undra vad det är detta med katter vs vatten. Om man inte har en Bengal förstås, för där är det ju det motsatta!
Jeanette och Dino
4 december 2010 07:42
Vi hade inte bara velat se det på bild, vi hade velat se det på film!
Sedan kan man undra om det verkligen BARA är tjock vinterpäls på den katten, eller om det är något annat som är tjockt också... Fin är han iallfall den sköne Hjalmar, men en och annan pepparkaka har nog slunkit ned i den magen... ;)
http://jeanettesochdinosblogg.blogspot.com
Larsson
4 december 2010 19:48
Jaha, så var vi där igen...jag hänvisar till tidigare svar och sen säger jag; Pepparkaka är inget som Hjalmar äter. Den duger inte ens att leka med, om du frågar honom. Men visst, en och annan smörstekt mus har nog slunkit ner i hans gap ;)
Lotti
4 december 2010 09:41
Hahahahahahahahaha!!! Å Lena, TACK för det goda skrattet :-D
Larsson
4 december 2010 19:43
Vassego!:)
Anna
4 december 2010 13:08
Ha ha - sista bilden var ju helt underbar!
Sicken tur att Hjalmar blev av med all snö, även om han (och du) fick stå ut med att bli duschade :)
http://www.freewebs.com/stubbochsvans
Larsson
4 december 2010 19:43
Jodu, han har karisma den katten ;)
Lars P
4 december 2010 14:17
Dansa med vargar har man hört talas om och även sett filmen men dansa med katter ?
Larsson
4 december 2010 19:42
Jodu, men DEN filmen kommer iaf inte jag bli upphovskvinna till! :)
A-K
4 december 2010 14:18
Haha du är så rolig Larssón, men jag har för mig i samband med uttrycket come on katten det svänger ju drog Baloo i Bagheras svans... har du ryckt Hjalmar i svansen??
Larsson
4 december 2010 19:37
Oj, här är en som kan sin filmhistoria ;)
Men nej, jag har inte ryckt honom i svansen. Helt enkelt därför att när man väl kopplat grepp på katt i dusch, då behåller man det!!
Av ren självbevarelsedrift, liksom.
PS. Gillar "förfranskningen" av mitt namn. Låter mycket mera internationellt och....och....franskt ;) DS
Bitte
4 december 2010 16:39
Tack för omtanken, kära Larsson!
Nu ska du veta att jag liksom har duschat de katter jag ska. Och shamponerat. Det var inte så skoj, vare sig för katten eller mig. Inte blev det några bilder på det heller; kattbad och kameror klickar liksom inte (kamerorna har förmodligen sagt sitt sista klick efter att ha upplevt ett kattbad). Men bilderna på Hjalmar obadad är fina. En fråga dock, är han kanske mogen för DietDog. Nä, naturligtvis inte, hu, så dumt. Ber om ursäkt direkt.
http://www.dietdog.se/dogblogg
Larsson
4 december 2010 19:31
Jag är glad att du tar upp detta. Med vikten, alltså. Så här ligger det till med Hjalmars kroppsvolym;
Absolut, han kan te sig liiite knubbig. På bild. Men sanningen är, och här åberopar jag Grannen som vittne, (ja, alltså inte DEN Grannen utan den andra)det är BARA päls, fluffig och yvig vinterpäls!!
För sån är han den gode Hjalmar, sommartid är han klädd i en för säsongen, lätt och sval sommarkostym för att så snart temperaturen kryper ner, sakta men säkert odla en ogenomtränglig tjock vinter dito. Om vi betänker att det understundom varit ner mot 22 kalla grader så förstår ni själva - pälsen växte med oanad kraft!!
Just så ligger det till!
Och gör det inte det så är det inte för att Hjalmar är överviktig utan snarare underlång ;)
A-K
5 december 2010 12:31
Du kanske skulle ändra till det förfranskade efternamnet i folkbokföringen? MVH Fröken Petterssón
Larsson
5 december 2010 15:49
Det ska jag överväga. På allvar! Men först måste jag bli känd. Världskänd i hela trakten :)
Irene
5 december 2010 17:54
Om det det där är Hjalmars milda och vänliga uppsyn, så undrar jag hur han ser ut när han verkligen spänner ögonen i en? Jag har en svag känsla av att det hem som Hjalmar härskar över, där gör man bäst i att inrätta sig i ledet! Han ser ut att ha goda ledaregenskaper, den kissen.
Mycket tjusig katt, det måste jag säga. Inte alls tjock, mer med lite pondus tycker jag!
http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com
Larsson
5 december 2010 20:16
ÄNTLIGEN någon som inser att det inte handlar om övervikt! Även om "lite pondus" kanske är att uttrycka sig väl försiktigt ;)
Och nog härskar han alltid. Vill katten bli klappad ja, då klappas katten. Ihärdigt!
Men jag måste nog erkänna, att sitta i soffan och klappa katt, det är inte så tokigt. Speciellt inte om det görs till kaminens sprakande och ett glas rött ;)