Innan vi kastar oss över upplösningen i detta drama i två akter vill jag bara säga;

Tack! och Tack! och Tusen, tusen tack!!

för alla kommentarer.

Det är sååå roligt att få sån respons. För att inte tala om alla

snälla omdömen ni ger mina foton!

Jag blir GLAD! :)

* * * * *

Är ni redo för fortsättningen?

Eller vill ni hellre vänta till nästa vecka? Ja, ni kanske har fullt upp i helgen. Det är ju ändå Melodifestivalen och damernas störtlopp och sen har ni säkert barn/hundar/hästar/äkta hälfter/jobb med mera, med mera som ni vill spendera tid med.

Om jag blir ledsen? Inte då!!

Vad säger ni om att vi hörs om måndag? Är det nån som INTE kan då??

Så bra, alla kan! Ok, måndag får det bli!

Trevlig helg på er!!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Nääe, nu skoja jag allt till det lite :)

Klart att ni ska få veta hur det gick. Jag vill för allt i världen inte vara ansvarig för att ni ligger sömnlösa hela helgen och kommer till jobbet alldeles hålögda om måndagmorgon, yrandes något om Larssons pansarkatt och dennes eventuella hädanfärd. Det kanske i värsta fall får er chef att allvarligt betvivla er mentala hälsa och det i sin tur skulle leda till ett entledigande. Och att bli ansvarig för en stigande arbetslöshet, det är VERKLIGEN det sista jag vill.

Så, här kommer då (ÄNTLIGEN!) fortsättningen!

* * * * *

En kort resumé; torsdag, räv, katt, jag skriker...

Men inte lyssnar Hjalmar på mitt gälla skrik. Nejdå, han fortsätter på den väg han slagit in utan en tvekan i steget. Den luriga räven hukar bakom drivan...

...och FÖRBLIR i den ställningen tills Hjalmar passerat. Först då kommer han fram, tittar läääänge efter, vad jag nu inser är, PANSARKATTEN Hjalmar!

Sen nosar den lille Mickel i Pansarkattens fotspår...

... och ställer sig sen med nedhukat huvud och...jo, banne mig!!!...han....

... L I P A R ! ! !

Jag skrattar så jag nästan trillar omkull :))

Sen väller sympatin över mig som en jättevåg.

- Men du lilla räv, är DET allt du har att sätta emot en katt? Må vara en av pansarmodell, men ändå...

Nu nöjer sig inte Mickel bara med en förstulen lipning. Nej, för att verkligen visa att han sket fullständigt i den i hans ögon, fåniga katten så gjorde han bokstavligen det.

Sket, alltså...

Glad och nöjd med att ha demonstrerat sitt ogillande på ett så "vuxet" sätt, lommar räven så slutligen iväg.

Jamen...HERREGUD ÄNDÅ!!!

När det kommer till "Hur gör djur"  har vi nu fått lära oss att djurens värld inte skiljer sig nämnvärt från människans. Det är ganska mycket "sandlåda" över båda! ;)

* * * * *

För den som nu oroligt tänker;

räv = dvärgbandmask = smittad katt / smittbärande hund = sjuk hundägare

kan jag rekommendera SVA´s  hemsida.