I måndags var jag ute och for på vägarna i min bil. Målet var den lokala bygg- och träaffären där jag skulle beställa list och läkt och böjar och rör. Mycket är det när man bygger till ;)

Nåväl, nu var det väl egentligen inte det jag skulle berätta utan om den skylt som satt utmed vägen till nämnda affär. Där utmed vägkanten hade någon satt upp en stor, vit skylt med texten;

KÖR

SAKTA

BARN

Jag måste säga att jag blev smått fundersam, skyltens budskap var inte direkt glasklar enligt min hjärna. Vad ville man egentligen ha sagt?

Var det månne en uppmaning till barn att köra sakta?

Eller skulle man gasa på för att det fanns långsamma barn??

Medan min hjärna hade fullt upp med att processa informationen så hade jag passerat både skylt (och ev barn) med god hastighet och det var först efter nästa vägkrök som jag kom till slutsatsen att skyltens budskap nog var att man skulle köra sakta för att barn kunde uppehålla sig vid vägen.

Och vad vill jag ha sagt med detta? Tja, att det finns olika sätt att skriva skyltar och det finns olika sätt att tolka dem. Och sen finns det hjärnor som arbetar med olika hastigheter ;)

Här är en annan variant på samma tema.

Alltså, jag tycker att skyltars budskap ska vara glasklara. Det ska inte råda det minsta tvivel om vad som gäller.

Som den här, t ex ;

En SÅN ska jag sätta upp på min väg! :)

Det går framåt med renovering av huset. Bl a har Målarmästaren varit på plats och gett fönster och fasad ett riktigt lyft!

Kolla själva!

Före

Efter

Vad sa ni nu då?? Visst blev det fränt?  

Det stod Spår  på träningsschemat och jag och M plockade ihop ett väl utvalt gäng med jyckar, stuvade ryggsäckarna fulla med kaffe, snitslar, bullar, selar, äggmackor och apporter och begav oss ut i skogen.

På lämpligt ställe upprättade vi basstation och hundarna bands upp.

Quba

Gusten (som vet att vila när tillfälle ges ;)

Ymer (som även han vet att man aldrig kan få för mycket sömn :)

Ojoj

Putte Phu

Jason 

Jag intar en mycket bra (jag kommer att få skäll av massösen om hon ser detta :) ergonomisk ställning och selar på Ymer.

Sen bär det iväg!

Ivrig Ymer vill ha belöning för funnen apport.

Stolt Ymer med sin slutapport.

Ojoj tar upp spåret och...

iväg uppför berget går det.

När alla hundar fått varsitt spår, går vi ner till sjön för att inta välförtjänt kaffe med äggmacka och samtidigt ge jyckarna tillfälle att svalka sig.

Nu hade Grabbarna Grus INGET behov av att svalka sig. Nej, deras behov just där och just då handlade bara om att få sig en bit...

äggmacka :)  

Quba möter rottweilerflicka...

men det uppstår liksom inget tycke. Nej, Quba lämnar henne åt sitt öde mumlandes nåt om ....

ögonen...

Istället får grabbarna träffa några goldentjejer.

Och det bjuds genast upp till dans! 

- Får jag lov eller ska vi dansa först?

- Gärna en liten svängom om herrn inte misstycker.

- Hörru du du, får jag föreslå att vi tar en svängom lite mer i skymundan?

- Okej då! " I fjol så gick jag med herrarna i hagen, aj aj med herrarna i hagen..." 

- Nu får ni storhundar vänta för först ska smågrabbarna simma.

- Inga protester nu, Putte, det blir som jag har sagt!

Gurra är först i och...

först upp.

Ymer simmar som nummer två.

- Okej, nu är eran tur och Quba får börja.

- Å heeeej!!!

- P L U M S ! ! !

När alla jycker fått enskild simträning stod det frisim på schemat och...

hela sjön blev full av schäfrar :)  

Det lönade sig bra att annonsera efter ord! 

Ett helt excelark fyllt med bra-att-ha-ord från A-K (tack, tack!) och Irene var inte sämre som helt utan förbehåll, delade med sig av ordet Ecklesiastikminister.

Det kommer jag att få nytta av!

Tror jag...

Och sen ska jag inte glömma Jones som så politiskt korrekt påminde om att återvinning även går att applicera på ord.

Såklart! Dumt av mig att inte tänka den tanken men jag skyller på tidsbrist ;)

Och när nu ordförrådet är påfyllt så är det ju inget som längre hindrar mig från att producera inlägg i parti och minut så här kommer nu ett mycket genomtänkt (öhh??) inlägg.

Vedtraven bara växer och växer...

Smultron är gott

Men Hjalmar, vad gör du DÄR??

Tja, det här blev ju lite annorlunda...  

Nu går det allt riktigt trögt med bloggandet (som om ni inte redan märkt det! Snacka om att slå in öppna dörrar ;) och det fastän jag titt som oftast är mitt i civilisationen där det på intet vis är problem med uppkopplingshastigheter.

Inte heller är det brist på händelser/saker/företeelser/idéer att skriva om. Och om det nu hade varit det, hade jag ju kunnat trycka in ett gäng bilder! (som inte heller är någon bristvara i det Larssonska hushållet ;)

Nej, snarare är det brist på ord som håller mig ifrån bloggandet. Känns som jag använt de flesta orden och att fler inte står att finna i ordförrådet. Och då har jag ändå tittat på varenda hylla! Visserligen låg icke förty, ehuru, tarva, ingalunda och näppeligen och skräpade längst in i hörnet men jösses, det är ju inte mycket till ord att bygga ett blogginlägg på!

Jag får helt enkelt göra ett uppehåll i bloggandet tills jag fyllt på förrådet.

På återhörande!

PS. Skulle ni av en händelse ha några ord till övers - skicka de till mig, vettja!! DS

...har jag verkligen haft två (2) veckor ledigt?

Det känns liksom inte så. Nääe, absolut INTE.

Det känns mera som att jag gick hem från jobbet och...ja, sen var jag tillbaka igen. Bara sådär!

Visst, jag har hunnit måla, kört vedklyv, simmat hund, torkat Hjalmar, hälsat på Snälla Tanten, haft besök av Sotaren, varit hos frissan, burit hem ett otal burkar färg, tittat på regnet och firat midsommar.

På tal om midsommar - Quba, som inte har så stor erfarenhet av firandet av denna högtid, fick följa med till den lokala midsommarstångsresningen.

Kan inte påstå att han blev särdeles imponerad.

- Jolligt skuttande kring lövad pinne!!!! Nämen, ge mej en broms, sa Quba och lyfte på benet.

Istället åkte vi hem och dukade fram sill & dill & vispad sockersöt grädde & röda goa gubbar och sen lade jag sju verktyg under kudden och drömde om min tillbyggnad.

Men jag undrar så; vad gjorde jag all den övriga tiden? Om jag nu verkligen har haft 14 jobbfria dagar...