Äntligen var då påsken över och man kan se fram emot lite ledighet! Och inte så lite ledigt heller, i nästan hela 14 dagar står jag inte till arbetsgivarens förfogande! Det ni! :)

Istället ska här tränas hund, huggas ved, eldas ris samt allmänt röjande på tomt. Sen ska även lilla mamma få viss assistans.

Lilla mamma börjar lite smått leva i en egen värld. Nu tycker jag att fyller man 90 om åtta månader så har man all rätt att prova en annan värld än den vi andra lever i. Jag följde henne till doktorn häromdagen. Doktorn ville veta hur det var ställt med lilla mammas minne och ställde några kontrollfrågor; när är du född? var bor du? osv. Här svarade lilla mamma rätt även om hon fick fundera lite. Allt frid och fröjd så långt alltså. Nöjd över lilla mammas prestation fortsattte doktorn med frågestunden.

  - Vet du vilket år det är i år? frågade doktorn. Nu blev lilla mamma tveksam, lade pannan i djupa veck och tänkte...och tänkte lite till. Plötsligt sken hon upp, log stort och svarade;

- Pannkaka! med hög och tydlig röst.

Här kände jag att det var på sin plats med ett förtydligande och sa;

- Men mamma, doktorn frågade om du vet vilket ÅR det är i år.

- Jasså, svarade lilla mamma besviket och tappade sen allt intresse för vidare deltagande i frågestunden.

På sätt och vis förstår jag henne. Jag menar, vad kan vara viktigare än pannkaka? ;)

En sak som lilla mamma inte tappat intresset för är Ymer (eller Imel, som hon kallar honom :) Det är fortfarande väldigt mycket "Du och jag, Imel" över deras relation och de är rörande ense om att 1) Ymer är hungrig och 2) Ymer måste få något att äta. Så...lilla mamma matar och Ymer han tuggar och smaskar. Jag försöker lite fint påpeka att Ymer faktiskt inte behöver äta, jämt!, men möts bara av ett oförstående; - Men det SER du väl att han är hungrig! från lilla mamma. Och Ymer...ja, man behöver ju inte vara raketforskare för att klura ut vad han anser ;)

Håhåjaja...

www.bonton.se

Här skulle ni ha kunnat läsa dagens inlägg.

Om det hade blivit något.

Jasså, har det varit en SÅN måndag! kanske ni säger och nickar igenkännande.

Nej, det har det inte. Det hela handlar helt enkelt om att Svenska Akademin låtit vissa ord utgå ur sortimentet och det UTAN att meddela undertecknad! 

Hur, jag undrar bara HUR ska jag få ihop ett inlägg när betjäntplats, blötbalja, djäkneår, flakongpropp, försnillningsbrott och plörös inte längre finns att tillgå??

Och att man istället förnyat lagret med blipp, chip, dip - ja, det hjälper ju föga.

Jämrans! :(

Så... i stället för text får ni nöja er med en bild. En bild som speglar verkliga verkligheten här i Skogsbrynet.

Idag har vi haft en dagen-efter-födelsedagen-dag. Inte för att det blev så mycket till kalas igår (tårta är väl inte att rekommendera som botemedlet mot ont i magen ;) utan helt enkelt för att det faktiskt är dagen efter födelsedagen :)

Men oavsett kalas eller inte så vill Gusten TACKA för alla gratulationerna! Sånt gör gott för en vättemage i olag, låter han hälsa och lägger samtidigt av en rökare (kära läsare, jag ber tusen och hundra om ursäkt å min hunds vägnar!) som får Ymer & Quba att rymma till annat rum och mig att slänga upp altandörren på vid gavel.

Gusten själv...han ligger kvar i soffan till synes oberörd över odören.

Jeeezuus Gurra, har fått noskvalster oxå?!?!

I övrigt har det också varit en dag med bakslag, våren har tydligen tagit kompledigt och kallat in vinterns som vikarie. Brrr!!

Tur då att man inte hängt undan vinterjackan utan kunde trotsa vädret. Det blev promenad med Grabbarna Grus och spår och lite lydnadsträning med Quba.

Sen har jag också ägnat dagen till att boka in några träningspass och även anmält mig till några dagars sökläger. Ja, nu är det ju inte jag som ska söka utan Tysken. Det är iaf min plan. Vad Tysken har för plan är i skrivande stund okänd.

Nu börjar klockan slå sent och det känns som det är dax att luta huvudet. Det är ju en dag imorgon också. Får man hoppas :)

Grattis bästa Gusten på din 7-årsdag!   

Ny vecka och nya utmaningar. Som att vårda magsjuk Gurra t ex. Fast den utmaningen började redan i fredags så den borde vara i mål vilken dag (kan man hoppas på timme?!!?) som helst. Sätter all min tillit till Canikur och naturens självläkande krafter!

Ska vi prata om andra utmaningar från förra veckan så blir det 1) övernattande gäster tors/fre och 2) övernattande gäst lör/sön. Ni kan inte tro så bra det känns att huset nu är klart (nåja, så gott som iaf ;) och jag åter kan bjuda in släkt, vänner, bekanta, grannar och förbipasserande för mat & prat kryddat med några enstaka (host, harkel) glas vin.

Helt klart något det kommer bli MYCKET av den närmaste tiden! :)

Men nu ser jag främst fram mot kommande veckas utmaningar, Gurra födelsedag, bil till verkstad, jobb, jobb, jobb och månadsskifte. Och just det sistnämnda kan vara en nog så svår utmaning ;)

Visst ja, det höll jag på att glömma, jag hade ju ytterligare en utmaning förra veckan! En som jag dessutom i ett tidigare inlägg (ni kommer ihåg; vild frisyr, kamera i högsta hugg) lovade att berätta mera om.

Och det man lovar måste man hålla så här kommer berättelsen om;

LARSSON OCH FREDAG

I fredags tog jag min kamera och två kamrater och begav mig till Kolmården. Målet där var varghägnet. I en timme kröp jag sedan runt i hägnet och fotade och fotade. Och fotade lite till. Väl hemkommen ägnade jag timmar åt att gå genom bildskörden och fundera på hur jag skulle presentera de på bloggen. Hur skulle jag förmedla upplevelsen?

Hur ville jag förmedla upplevelsen?

Jo, helt enkelt genom bilder på vargen, inte som någon klappvänlig attraktion utan som just det grandiosa djur som det är. Mycket nöje!

När jag tittar på de här bilderna kan jag inte annat än förundras över det faktum att detta magnifika djur är Sveriges mest hatade vilda djur. Varför?....

* * * * * *

Måste erkänna att jag avstod ju inte helt från att klappa de mäktiga gråbenen. Det är ju trots allt inte var dag man har möjlighet att "hångla varg" :)

Allvarligt talat, om promenader nu är så himla sunda som alla påstår,  

då skulle ju brevbäraren praktiskt taget vara odödlig.

Valen, den simmar hela dagarna och äter bara fisk - men den är ju tjock som bara den!

Kaninen, den springer och hoppar och äter morötter hela dagarna - och blir typ 5 år!

Sköldpaddan, den springer inte, den hoppar inte, den rör sig nästan inte överhuvudtaget. 

Och gör den det så kommer den alltid sist - men den lever i 150 år!

Så för tusan hakar...SLAPPNA AV!!

Tack Utmanaren för de tänkvärda orden! :) 

att jag ligger på latsidan så tror ni alldeles rätt! :)

Fast inte hela tiden förstås. Nä, har man nu äntligen haft några lediga dagar så gäller det ju att få något gjort. Som målning, vedsågning, hundträning light, fröinköp och fotografering.

Vad som fotograferades? Tja, ser man till val av frisyr så borde det ju vara något riktigt vilt ;)

Men mera om det efter helgen. Nu får det bli några timmars kvalitetssömn så att jag är pigg & alert imorgon när Utmanaren kommer på besök.