...nu är man allt lite mör!! Detta med kroppsarbete är man ju liksom inte van vid :)

Det som hanns med idag var själva grundarbetet - mycket pyssel & fix för att få det rakt och stadig!! - så imorgon blir det till att börja "stapla". Om nu inte ryggen säger något annat...

Men det är morgondagen det. Kanske ska ge en kort resumé av gårdagen först.

Då var jag & Grabbarna Grus på visit hos Fru Uppfödare. Det blev fika med tillbehör x 2 och dessutom en lång trivsam promenad i skogen.

Där i skogen gav även Fru Uppfödare en kort demonstration i hur en Volvo av mycket ny modell fungerar. Konstruktionen på bakluckelåset är tydligen  så att ibland fungerar det. Ibland fungerar det inte alls!!!

Detta fenomen är ju synnerligen spännande när man har skuffen full i hundar - igår var det 7 vättar och 1 golden.

Tack Fru Uppfödare för den mycket intressanta och lärorika förevisningen :))

Nåväl, till slut kom vi iväg på vår promenad och Grabbarna var sååå glada över att få träffa mamma/mormor och de andra hundarna!

Eftersom jag ännu inte fått några glasögon som korrigerar mitt svampseende så blev det oxå plockning av kantareller. Å det trots att ingen av oss hade en endaste liten bajspåse tillhands! Men det stoppade inte oss. O nej, o nej...jag använde huvan på min jacka att lägga svampen i och Fru Uppfödare snodde med flinka fingrar ihop sin fleecejacka till en fungerande svampkorg. Jojo, kvinnor kan :)

Innan jag åkte gjorde jag även en räd bland hennes äppelträd. Två kassar med ljuvligt röda och goda äpplen.

Så igårkväll blev det äppelpaj och glass till kvällsfikat. Nästan onödigt gott!!

* * *

Stort tack Sussie, för en mycket trivsam dag!

...ser det ut att bli en fin dag. Solen skiner, om än blekt och det är behaglig temperatur.

Passar bra då Byggare Bob kommer för att påbörja uppförandet av min stödmur. Jag får nog bereda mig på att assistera som hantlangare då det är måååånga stenar som kånkas & bäras!

(Granne; synd att det var just idag som du var tvungen att fara till Stora Staden...)

Nu kommer Bob - jag återkommer....

Jag och stegar är ingen lyckad kombination. Nix! Vi lirar liksom inte på samma planhalva.

Ta idag t ex.

Jag fick för mig att jag skulle putsa mina hallfönster och gick glatt över till Grannen och lånade deras tredelade stege. Mina fönster är nämligen placerade på sisådär fyra (4) meters höjd, därav behovet av lång stege.

Kånkade hem nämnda stege, reste den mot väggen och försedd med fönsterputsattiraljer, började jag klättra.

Jag kom halvvägs!

Någonstans på vägen mellan idén att putsa och Grannen,  förträngde jag att jag faktiskt har höjdskräck och den skräcken sätter in så fort jag når över "pallnivå"!!

Suck!

Jag gjorde några fler försök att nå toppen...men icke. Det enda jag lyckades med var att torka rent i ventilen som är placerad halvvägs upp på väggen. Nåja, alltid nåt :)

Nu tänkte jag angripa detta problem a la hundträningsmodellen. Jag låter stegen stå kvar. Lite så att jag kan vänja mig vid tanken på att klättra upp.

Har under eftermiddagen rört mig runt, framför och under ste...gulp!!..

u n d e r  s t e g e n...ohh nej!!!...

... i kantarellträsket, närmare bestämt. Jag KAN helt enkelt inte gå i skogen utan att spana efter dessa gulingar! Det är som en drog, ett gift...

Så snart jag sätter min fot i skogsbrynet så går "svampradarn" igång - swiiii -whruuu - blink blink - zoom - plingpling:  

*KANTARELL* *KANTARELL* *KANTARELL*

Å någonstans - i byxfickan, i jackfickan, i stövelskaftet -  har jag alltid en eller tjugotre bajspåsar tillhands att plocka i.

(hur påsarna har hamnat där har jag ingen aning om! Jag har då ABSOLUT inte lagt de där!!!)

När den där radarn går igång och min blick blir så där introvert och avskärmad, då suckar båda Grabbarna tungt.

- Å nej - inte nu igen!!! Det där är faktiskt ingen KUL lek....snälla matte, kom nu!

Men jag varken hör eller ser. Ja, i vart fall ingenting annat än svamp...

- Men strunta i att plocka dem då!!, kanske du säger.

Absolut - om det inte vore för att jag då drabbas av klåda!! Jovisst, en otroligt ihärdig och irriterande klåda. I fingrarna...

Nä, jag får helt enkelt söka för detta! Måste finnas någon form av hjälp att få, någon stödförening att bli medlem i eller om jag kunde få ett par specialglasögon som kunde korrigera mitt sjukliga kantarellseende.

Ett annat alternativ är att jag enbart beträder asfalterade ytor fram till snön lägger sig.

Håhåjaja...

Åkte iväg i morse för att sammanstråla med I och hennes riesen Vicky,för att träna lite lydnad. Nu blev I ganska försenad (innan träningen skulle hon bara åka och besikta sitt hästsläp men blev stående på E4:an då släpets bromsar låste sig!) Så i avvaktan på att hon skulle dyka upp så passade jag på att lägga ett ängsspår till Ymer -  4 vinklar varav 2 spets och 4+slut.

Därefter tog jag Grabbarna och gick en timslång promenad i skogen.

Något stressad dök så I upp och hon fick i uppdrag att filma medan jag spårade med Ymer.

Upptaget - samlat & koncentrerat

Apporterna - tog alla

Vinklarna - ngt yvig och "studsig"

Slutet - här blev det lite strul p g a förledningsspår (slutet låg nämligen strax intill en gångväg och man kunde se att någon trampat runt just vid slutapporten!)

Sammantaget en bra övning. Han behöver extra vinkelträning och sen måste vi absolut träna med förledning på spåret.

Nu ska jag lägga några "vinkelspår" med belöning strax efter vinkeln och se om jag kan få honom att utföra ett mer samlat arbete. Sen ska jag klura på några varianter på "förledningsträning" .

Sen var det då lydnaden.

Rutan - skick från sidan, flytt av ruta mellan varje skick, target ngt gömd

Bra fart!

Bra ställande!

Han försökte "fuska" vid tredje skicket genom att ställa sig i framkant utanför rutan å se så där osedvanligt duktig ut som bara han kan :)

Men det betalade sig inte så han fann för gott att göra rätt de nästa två skicken - bra, bra!

Fjärren - I fick agera tävlingsledare och stå bakom. Körde alla varianter utom ligg från stå.

Han gjorde alla skiften MYCKET bra, t o m bakåtsättandet!

Inkallning med stå/ligg - delade upp med stå för sig och ligg för sig.

Riktigt bra ställande! Kan det vara så att vi äntligen är på rätt väg i detta moment?? Hoppas, hoppas...!

Läggandet var snabbt men en aaningens för högt - om man ska vara

petimetrig :)

Dumrutan - gjorde alla skiften utmed raksträcka.

Här har vi problem!!! Jag blir INTE klok på varför det inte funkar??

Han kan ju Stå - Sitt - Ligg i andra sammanhang men när det kommer till denna dumruta så blir det sitt vid stå, stå vid sitt eller också lägger han sig oavsett vilket kommande jag ger. Buhu - vad gör jag för fel???

Jag vet att goda råd är dyra och snart betalar jag nästan vad som helst för att få ordning på detta moment!! Snälla, kom med ideér!!!

* * *

På vägen hem hälsade vi på hos Snälla Tanten. Ymer följer tätt i hälarna på Snälla Tanten och efter honom hänger Gurra. Hos henne är det nämligen inte en fråga OM man ska få något, utan NÄR. Och hur MYCKET!

Idag blev det varsin varmkorv och varsitt stort kex. Hade blivit betydligt mycket mer om inte jag sagt stopp, vilket Ymer tyckte var gruvligt missunsamt av mig!

Nu ska jag fixa lite middag och sen tror jag nog att det får bli lite "rodelträning" :)

 Gusten är allt en go & glad grabb!

Hos honom vilar inga ledsamheter utan han ser på livet som det vore en enda stor lattjo-lajban-låda :)

Han må sakna både vallanlag och arbetslust men för mig är

han ändå en cool kis.

En ruskigt söt sån också, eller hur ?!

:) 

Idag var det skönt att bara lulla runt efter gårdagens nära 80 mil i bil. Kändes igårkväll som att min kropp antagit formen av ett bilsäte... :)

Vad hände då igår? Jo...

Upp vid strax före fem, packade in mig själv & jyckarna i bilen och sen bar det av mot Hökerum. Karin, Alva och Deja skulle oxå dit. Hade ju varit kul om vi kunnat samåka men lilla fröken Alva behagade ju komma i höglöp så det var ju inte till att tänka på att klämma in Grabbarna Grus i samma bil som henne!

Tyckte JAG alltså. Hade vi lyssnat på Gusten så hade det gått så bra sååå!!

Men nu stod sig mitt veto så det blev för Karin och mig att "göra sällskap" via mobilen. Många samtal blev det :)

Nåväl.

Strax efter 10 rullade vi in hos Gunvor (utan alltför många felnavigeringar..) och där var man redan i full gång med vallanlagstestet.

Här är självaste ko-ägarinnan!

Gusten kändes pigg & alert när jag plockade ut honom. Å riktigt i gasen blev han när han upptäckte att det fanns många, många flickor av hans egen ras på plats. Kära värld, han skulle kunna försörja sig som häradsbetäckare den pojken!!!

Villigt följde han mig dock ut i kohagen. Där fanns, förutom ett gäng kor, även provledare Örjan och Jenny som gick som "prao".

Örjan och Jenny

Sen började testet. Eller.....kanske mera slutade...

Man kan nog säga såhär: Gurragrabben har aldrig haft å kommer aldrig att få nåt kointresse!

Nä, nog föddes Gusten med en stubin alltid -  MEN den är väääldigt lång och dessvärre saknar den tändhatt :) så det hela blev liksom mera som en promenad i omgivningarna...

"Inga vallanlag!" blev omdömet från de två eniga testledarna.

Efter detta var det då Ymers tur. Å nu blev det lite mera livat i hagen!!

- Jag kan, jag kan!! Se upp koskallar för här kommer jaaaag....sa Ymer och sen bar det av i fyrsprång.

Ja, det är Ysterkvist i ett nötskal det! Spelar ingen roll vad han tar sig för,

ALLT påbörjas med gasen i botten & full sula - whrooam!!

Sen - efter några minuter - kopplas hjärnan in och det är då han kan uppvisa ett smått förvirrat beteende.

- Öhh...eh...hmm vad var det nu jag skulle göra????

Detta var precis vad som hände igår, vilket fick till följd att han mera jagade än vallade de arma korna till att börja med. Av detta blev det en liten plump i protokollet men när Ymer väl kopplat ihop hjärnan med fötterna så skötte han sig riktigt bra.

" Mycket goda vallanlag" blev omdömet.

Efter att ha klarat av båda mina hundar kunde jag sen i lugn och ro titta på de andra vättarna. Mycket lärorikt och framförallt, skoj att se hur lika/olika dessa hundar ändå är.

Lilla Alva t ex som denna gång tände riktigt bra på djuren och fick omdömet: "Goda vallanlag".  RÄTTNING: ska vara "Mindre goda vallanlag"

(så kan det gå när man bara hör det man vill höra...)

Vätten nedan tände oxå rejält - men på koblajjorna!!!

En äkta skithund :))

 Alva under luppen

Sen blev det mat & kaffe i Gunvors kök och efter att ha proppat magen full med utsökt potatisgratäng och tjälknöl så var det dax att säga Tack å Hej! och påbörja resan hemmåt.

Det flöt bra på vägen hem. Lite trafik och fina vägar men i höjd med Mjölby började det suga i kaffetarmen.  Ringde upp min vän Utmanaren i Norrköping och bjöd in mig på en kopp.

(Tur att man har vänner som inte drar sig för att öppna sitt hem för folk som kommer direkt från kohagen!! *fniss*)

Förutom gott kaffe fick jag även se några av Bam´s senaste trick;

Slicka sig om munnen

Morra

och höjdpunkten...

...Ligga död MED föregående dödsryckningar - väldigt teatraliskt å väldigt sött :)

* * *

Tack Gunvor för en jättetrevlig dag!!

Idag kom då ÄNTLIGEN datorn

å det känns sååå otroligt

 bra att åter vara uppkopplad mot omvärlden :)

Tror bestämt jag måste fira med ett glas rött!